Callgirl

Det här är Puerto Rico igår. Access-Max kom hem idag. Oh dayum, this hurts. I miss it so much. Tänkte sätta på lite festlig musik, men sen satte jag på lite lugna och sorgliga låter istället, det kändes verkligen bra. Sandra och Tove har bra musiksmak. Veronica Mars var verkligen bra idag. Vet någon vad låten heter som de lyssnade på i bilen, som de sa att dem gillade? Jag är inte irriterad... eller på dåligt humör... eller glad. Är sådär skönt mellow. Det är bara det att.... det är lite konstigt, you know? Arvid och jag. Jag är så van vid att sova med honom. Ibland känner jag mig så självständig, och ibland känner jag mig... så jävla ensam. Jag var inte ensam när jag hade honom. Han tog verkligen hand om mig. This is pathetic... I need him so effing much. Inte som boyfriend, men iallafall som friend. Nu ska jag ringa honom och gråta ut lite :] I need it. And I miss him so.